Inför varje säsong finns där en galgbacke eller giljotin placerad utanför managerns dörr, för att beskådas dag efter dag, timme efter timme, minut efter minut, sekund efter sekund … Ja, för att managern aldrig ska glömma vad som kan hända efter några matchers förluster. Och detta gäller alla klubbar, frågan är dock vilken manager som närmar sig detta oundvikliga slut redan efter sju omgångar.
Även om ovan resonemang är bildligt, så är hotet i praktiken mycket konkret. Managersysslan handlar i grund och botten om att inte misslyckas för ofta och det kräver minst lika många liv som kattens nio. Alla får nämligen smaka på bilan fler gånger i karriären än de får möjlighet att lyfta pokaler och njuta fansens gunst. Å andra sidan får det bra betalt, åtminstone på de nivåer där Premier Leagues managers befinner sig.
Här följer de som ligger mest illa till efter sju spelade omgångar:
5. Craig Shakespeare (Leicester City)
Fick hoppa in när Claudio Ranieri fick sparken och belönades med fortsatt förtroende och treårskontrakt i somras. En nödlösning som stabiliserade upp ett sjunkande skepp och fick med sig fina upplevelser från Champions League. The Foxes har mött tufft motstånd i inledningen, men inte spelat så uselt som tabellplaceringen indikerar, men det är dags att klättra upp några nivåer poängmässigt och inte fastna i bottenträsket.
4. Roy Hodgson (Crystal Palace)
Frank de Boer har ju redan fått lämna Crystal Palace och ersättaren Roy Hodgsons övertagande har utvecklats till en inledande mardröm med idel tunga förluster. Hodgson lär dock få tid på sig, så trots att The Eagles ligger kvar i den absoluta botten ännu utan poäng, är han nog inte närmast bilan. Men det finns gränser för hur dåligt det får gå innan det vänder. Palace ledning har ju visat att de gärna leder sina managers till giljotinen utan att tveka.
3. Mark Hughes (Stoke City)
Just nu på trettonde plats, vilket kan tyckas odramatiskt och sannolikt lär de sluta någonstans i mitten som vanligt. Men ett par till tre förluster och klubben kan vara nere i det absoluta bottenträsket för att stanna. Dessutom, hur mycket tålamod har ledning och fans med Mark Hughes? En manager som har svårt att lyfta sina lag till högre höjder och som sedan länge förfogat över en rätt stark trupp, vilken dock är svagare nu än tidigare. Förtroendet kan inte vara för evigt.
2. Ronald Koeman (Everton)
En minst sagt usel start lindras något av det faktum att man mött topplagen. Men förluster mot Atalanta i Europa League och senast hemma mot Burnley tillsammans med oavgjort mot Apollon Limassol stärker inte holländarens aktier. Lägg därtill misslyckandet att inte få tag på en vettig center som ersättare för Romelu Lukaku och att lagets spel samt självförtroende är långt under isen. Koemans lösning är ideliga byten av uppställningar samt ett rakare spel. Knappast något för en klubb som aspirerar på topp sex, vilket är det Koeman har att uppfylla. Visst, det är svårt, men satsningen får inte implodera som den ser ut att göra nu. Everton brukar vara långsiktiga och inte sparka sina managers utan att ge dom en chans. Storägaren Farad Moshiri har också gett Koeman sitt stöd, men det måste vara villkorat med en rätt så snabb vändning. Och just nu finns den inte alls i sikte.
1.Slaven Bilic (West Ham)
Om managers måste ha nio liv likt katten, så verkar Slaven Bilic behöva det enbart gentemot sin klubbledning i West Ham. Förutom succésäsongen för ett par år sedan, så har han hankat sig fram och sannolikt lagt huvudet på schavotten vid ett flertal tillfällen, men alltid klarat sig. Det finns dock inget i dagens – eller för den delen gårdagens – West Ham som tyder på en förändring där Bilic kan vara på väg att bygga något hållbart, vilket i sig nog är kravet han har från en ambitiös klubb som vill uppåt i fotbollshierarkin. På slutet har han lyckats räta upp skutan lite efter en usel start, men det känns som om slutet endast är en tre-fyra matcher bort om resultaten går åt fel håll.
Få går säkra
Det finns givetvis fler managers som efter bara några matcher skulle kunna ta sig in på listan.
Arsenals Arsene Wenger sitter definitivt inte säker, åtminstone inte i fansens ögon, trots att han – som vanligt – vänt upp skutan och nu skuggar de övriga topplagen. Men i grunden är det nog inte mycket som förändrats. Å andra sidan verkar klubbledningen stå bakom sin manager genom alla stormar.
Paul Clement gjorde ett lysande jobb med Swansea ifjol, men årets inledning har varit tveksam och just Swansea är ju rätt pigga på att skicka sina managers till giljotinen. Det måste därmed till en uppryckning i Wales.
Eddie Howe är en upphöjd succétränare sedan länge och har gjort underverk med AFC Bournemouth, men frågan är hur säkert han sitter om klubben fortsätter att ligga på nedflyttningsplats? Klarar han av en degradering till The Championship? Eller kan han återigen utföra underverk och få sin relativt svaga trupp att börja klättra uppåt igen. Howe är inte långt från listan, men klarar sig på gamla meriter.
Ja, och så har vi ju röster som höjs emot den tidigare så hyllade Jürgen Klopp som inte tycks få ordning på Liverpool. Tysken lär sitta säkert, men tror inte klubbledningen ser positivt på om han bommar Champions League, även om det är stentufft att hamna bland de fyra främsta.
Till och med Antonio Conte sägs vara missnöjd. Han sägs vara i luven med klubbledningen och med jämna mellanrum dyker det upp rykten om att han kan vara på väg att lämna. Men det är nog bara ett tecken på hur känsligt allt är och att ingen går säker. Fast i Contes fall är det ju han som är missnöjd.
Om man ser till manager-yrket som sådant, får man nog konstatera att alla som är kvar i sin klubb när ligan avslutas i maj 2018 får se sig som vinnare. För om det är svårt att ta pokaler i dagens engelska fotboll, så är det nästan omöjligt att behålla managerjobbet under en längre period.
