Idag fick Slaven Bilic sparken som West Hams manager och i kulissen sägs en viss David Moyes vänta.

Efter 1-4 mot Liverpool insåg de flesta att Bilic dagar var räknade på mindre än ena handens fingrar. The Guardian skrev om ett möte idag med ägaren David Sullivan. Ett möte som endast skulle sluta på ett sätt. Och mycket riktigt, nu har Bilic fått sparken från West Ham United. Mannen med nio liv hade tydligen inte ett tionde, för det har ju spekulerats länge om hans avgång. Inte minst hos oss på PL-Guide, som under hösten alltid haft kroaten högst upp på listorna för managers som kommer att få lämna innan jul.

Tyngd Bilic höll ut länge

Nu hann dock Frank de Boer, Ronald Koeman och Craig Shakespeare före att visas ut från sina respektive klubbar. Den succéartade sjundeplatsen under hans första säsong gick aldrig att upprepa och undan för undan blev det allt tydligare att Bilic egentligen inte hade någon långsiktig idé eller plan, varken taktiskt eller hur han ville bygga klubben. I West Ham däremot finns hopp om att ta en plats bland de större klubbarna i Premier League, vilket också gör det lite märkligt att man inte agerat tidigare avseende Bilic. Problemen syntes ju klara och tydliga redan ifjol. Och med tanke på kollegor i ligan som sparkar managers till höger och vänster så får man ändå höja ett litet ögonbryn för att ambitiösa West Ham inte har gjort detta.

Mot slutet syntes dessutom att Bilic inte bara saknade idéer och lösningar, utan 49-åringen tycktes bli allt mer tyngd av oket att bära hans West Ham framåt. Det rörde sig om en knäckt yrkesman.

David Moyes rör sig i kulissen

Men från och med idag är det ett faktum att Slaven Bilic inte längre än manager för West Ham United. Sannolikt tar man tillfället i akt så det finns lite tid att finna en lösning under landslagsuppehållet. Många menar dock att ersättaren redan är utsedd och kommer skriva på ett halvårskontrakt för att se om han kan få ordning på The Hammers. Personen ifråga sägs vara David Moyes.

Moyes som under elva år i Everton gjorde ett gediget och kanske också lysande arbete att hålla klubben i förstadivisionen såväl som att ta dem till FA-cupfinal, flera framskjutna placeringar i ligan såväl som ett kval till Champions League. Detta trots en oerhört tight budget under en period då Everton egentligen inte hade tillräckliga medel för att konkurrera med de rika klubbarna. En fantastisk prestation som kanske grumlades något av att han aldrig vann en pokal, men det fick Sir Alex Ferguson att utse honom till sin ersättare i Manchester United.

I grunden ett självmordsuppdrag. Att ta över efter fotbollsvärldens genom tiderna mest framgångsrike manager kan bara sluta på ett sätt. Och mycket riktigt, efter en alldeles för kort tid fick Moyes sparken. Han hade på sitt karakteristiska vis gått in och genomfört ändringar i syfte att bygga klubben som han själv ville ha den. I stil med det obegränsade mandat han hade haft i Everton. Det föll inte alls väl ut hos spelare, media och fans. Han fick aldrig någon riktig chans, men var nog heller inte rätt man för jobbet.

Sedan följde jobb i klubbar där hans metoder från Everton-tiden rimligtvis borde fungerat bättre. Men det sket sig och han fick aldrig någon ordning på vare sig Real Sociedad eller Sunderland. Och just där växte tvivlet om hans förmåga. Istället för att Manchester United-misslyckandet skulle ses som en engångsföreteelse så började man fundera över om hans elva år i Everton kanske var det enda unika i hans manager-karriär. Nu var han i och för sig också rätt framgångsrik i Preston North End, vilka han tränade innan han gick till Everton.

Ny trend med brittiska managers?

Oavsett om Moyes är den som kan räta upp West Ham eller ej, så tycks det som om två klubbar som The Hammers och Everton, vilka siktar på högre höjder, kanske tar ett steg tillbaka till mer robusta brittiska managers, vilka kanske inte kan ta klubbarna till de högre höjderna men stabilisera ett utsatt läge. I The Toffees har ju även Ronald Koeman fått sparken och där spekuleras nu i ersättare som Sam Allardyce och Sean Dyche.

Om det nu blir så får väl kommande dagar och veckor utvisa, men det vore nog intressant ur flera perspektiv. Kan det vara så att dessa båda klubbar anpassar sig efter en mer långsam utveckling mot den absoluta toppen? Eller har de gett upp tanken på att etablera sig däruppe? Eller är det så att äntligen kan dessa brittiska managers få chansen med ett material i form av ekonomiska medel, klassiska klubbar och bättre spelare? Är det dags för Moyes, Allardyce och Dyche att sikta mot toppen?